rgonomi CV
Jag utexaminerades som civilingenjör 1971 från Chalmers inom området medicinsk
elektronik. Efter några år inom protesbranschen med EMG-styrning av handproteser
som huvudintresse började jag 1977 som forskningingenjör vid dåvarande Arbetar-
skyddsstyrelsens forskningsavdelning med Åsa Kilbom som chef. Åsa blev så småningom
min bihandledare när jag blev doktorand med Roland Kadefors från Chalmers som
huvudhandledare. Med Åsa samarbetade jag ända fram till hennes allvarliga sjukdom 1999.
Med Roland har jag också haft stimulerande
kontakt genom alla år. Jag disputerade vid
Chalmers 1991 på en avhandling rörande tillämpningar av elektromyografi (EMG) inom
ergonomiska fältmätningar [1]. 1994 blev jag docent vid Chalmers i medicinsk elektronik.
Jag förblev ASS' forskningsavdelning och dess efterföljare Arbetsmiljöinstitutet och
Arbetslivsinstitutet (ALI) trogen ända fram till nedläggningen 2007.
Från intresset för EMG väcktes intresset för muskelbelastning och belastningsskador
blev mitt huvudsakliga forskningsfält. Här får introducerandet av Askungehypotesen
(Ciderella hypothesis [5, 23]) anses vara mitt främsta bidrag.
Åsa Kilbom och Roland
Kadefors
introducerade mig på 90-talet till det närliggande området handverktygs-
ergonomi inom vilket jag kom att göra en del
insatser. Den kanske främsta är den
kunskapsöversikt som publicerades 2001 [18].
Under 2000-talet har jag alltmer kommit att intressera mig för hur ergonomisk
kunskap tillämpas på olika företag inom olika branscher [15]. Jag var projektledare för
ett projekt inom slakteribranschen [27] och medverkade i ett liknande projekt inom
städbranschen.
Sedan 2003 har jag varit ledamot av Ergonomi & Human factors Sällskapet Sveriges
(EHSS) styrelse. Mellan 2010 och 2016 var jag dessutom deras webredaktör.
Jag avgick dock ur styrelsen i samband med årsmötet 2021.
Sedan ALI:s stängning 2007 har jag varit aktiv på freelansbasis inom mina intresse-
områden.
2019 fick jag hedersutmärkelsen Fellow of IEA (International Ergonomics Association):
